Kapitel 4
Där vi på nytt stöter på det spanska sättet att hantera situationer.
Det var den första skoldagen. Vi fick hjälp av Lee att hitta till skolan, och kom denna gång i tid med god marginal. Det allra första vi utsattes för var ett prov, där vår kunskapsnivå skulle testas. Först ett skriftligt (som var ganska klurigt) och sedan ett kort muntligt som mest gick ut på att rätta det skriftliga tillsammans med en lärare och svara på lite korta frågor om sig själv. Läraren sa till mig att jag skulle hamna i klass A2, alltså nivå 2, och ringade in denna nivå i ett häfte jag fått. När Emma och jag återförenades visade det sig att Emma och jag skulle hamna i olika klasser, hon i A1 och jag i A2. Mycket riktigt hamnade vi i olika klasser under uppropet lite senare. Vi gick till våra respektive lektioner, utan att ha fått någon vidare information om skolan, lektionerna eller någonting annat bör tilläggas…
Jag förvånades lite över att de andra i min klass inte verkade vara alls bättre än jag (detta skulle ju ändå föreställa nivå 2) och var upprörd över hur Emma kunnat hamna i nivå 1 när hon överträffar mig i spanska. Det hela var mycket besynnerligt eftersom vi läst spanska lika länge, i exakt samma klass. Vi borde alltså besitta ungefär samma kunskaper. När vi jämförde testerna kom vi även fram till att vi gjort ungefär lika många missar.
Det besynnerliga uppenbarade sig när vi återförenades igen, då visade det sig att den kursbok jag skulle hämta ut från skolans bokaffär var en nivå lägre än den Emma skulle hämta ut. Det verkade alltså som att det var Emma som gick i nivå 2 och jag i nivå 1. Vi förstod ingenting och beslöt att reda ut saker med någon ansvarig för det hela. Sagt och gjort. Vi fick tag i en chef som kunde lite engelska och förklarade vårt dilemma. Jag är inte säker på att hon förstod särskilt mycket av vad vi menade, men vi lyckades i alla fall förstå att Emmas klass mycket riktigt var nivå 2 och min nivå 1. Efter lite mer diskussion kom vi fram till att vi båda skulle testa nivå 2 ett tag för att känna på svårigheten, eftersom vi gärna ville gå i samma klass och kunna plugga tillsammans.
Fortfarande vet vi inte om det var jag som skulle gå i nivå 1 och Emma i nivå 2 eller om det var tvärt om, eller om båda egentligen skulle vara nivå 1/nivå 2. Ingen aning. Och fortfarande har vi inte fått någon information om skolans upplägg. Jag har svårt att fatta hur det går till eftersom det börjar nya elever i alla klasser varje måndag. Det ska bli spännande att se. Hmm..
