Epilog
Nu sitter jag här hemma i mitt rum i Sverige. I fönstret lyser en adventsstjärna och fast jag bara ser min egen spegelbild i det mörka fönstret vet jag att det är fullt av snö i trädgården utanför. På golvet ligger två resväskor uppslagna, eftersom jag inte tagit mig för att packa upp än. De väger många kilo mer än när jag for för fyra månader sedan. I bagaget har jag nämligen inte bara nya inköp utan mängder av minnen, erfarenheter, nya vänner och bekantskaper och en himla massa spanska!
Här avslutas Prosperidad, resedagboken som oväntat många följt troget. Tack så mycket för att ni alla visat intresse för vårt lilla äventyr och inspirerat mig till att skriva ned allt som hänt oss. Det hade jag antagligen aldrig haft diciplin nog till att göra annars! Nu på slutet har många smygläsare avslöjat sig, och jag blir lika glad varje gång någon säger att de läst lite på Prosperidad.
Nu ligger det till som så, att jag beslutat mig för att försöka fortsätta med skrivandet i en annan blogg. Eller rättare sagt två! Det har varit ett roligt sätt att dokumentera saker som händer. Jag kan garantera att jag inte kommer att ha lika intressanta saker att skriva om i mitt svenska vardagsliv, men vad gör man inte för att sysselsätta sina far och morföräldrar ;) Mycket möjligt är att jag fortsätter att berätta om Spanien , för det finns många oskrivna historier. Följ med till den nya bloggen, eller ta avsked här^^
Lanterna- bloggen som ska påminna om Prosperidad och vara ett dokument över trevliga (och otrevliga för all del) saker som sker och som jag gärna delar med mig av.
Jack of all trades, master of none- en lite mer seriös text- och fotoblogg, där jag (försöker) utvecklar mitt antagligen största intresse, att skriva.
(Tryck på bloggnamnen så kommer ni automatiskt till bloggarna). Förlåt för att adresserna till bloggarna är helt och hållet röriga, jag bytte, ändrade och hade mig-.-
Nu börjar folk samlas på kvartersbarerna i Sevilla. Det är 10-gradigt i luften och himlen är klar och mörkblå, inte svart som här. De senaste månaderna har varit en gåva och precis vad jag ville och behövde göra efter gymnasiet. Hasta pronto Sevilla!
Sista kvällen i Sevilla... vår takterass.
Här avslutas Prosperidad, resedagboken som oväntat många följt troget. Tack så mycket för att ni alla visat intresse för vårt lilla äventyr och inspirerat mig till att skriva ned allt som hänt oss. Det hade jag antagligen aldrig haft diciplin nog till att göra annars! Nu på slutet har många smygläsare avslöjat sig, och jag blir lika glad varje gång någon säger att de läst lite på Prosperidad.
Nu ligger det till som så, att jag beslutat mig för att försöka fortsätta med skrivandet i en annan blogg. Eller rättare sagt två! Det har varit ett roligt sätt att dokumentera saker som händer. Jag kan garantera att jag inte kommer att ha lika intressanta saker att skriva om i mitt svenska vardagsliv, men vad gör man inte för att sysselsätta sina far och morföräldrar ;) Mycket möjligt är att jag fortsätter att berätta om Spanien , för det finns många oskrivna historier. Följ med till den nya bloggen, eller ta avsked här^^
Lanterna- bloggen som ska påminna om Prosperidad och vara ett dokument över trevliga (och otrevliga för all del) saker som sker och som jag gärna delar med mig av.
Jack of all trades, master of none- en lite mer seriös text- och fotoblogg, där jag (försöker) utvecklar mitt antagligen största intresse, att skriva.
(Tryck på bloggnamnen så kommer ni automatiskt till bloggarna). Förlåt för att adresserna till bloggarna är helt och hållet röriga, jag bytte, ändrade och hade mig-.-
Nu börjar folk samlas på kvartersbarerna i Sevilla. Det är 10-gradigt i luften och himlen är klar och mörkblå, inte svart som här. De senaste månaderna har varit en gåva och precis vad jag ville och behövde göra efter gymnasiet. Hasta pronto Sevilla!
Sista kvällen i Sevilla... vår takterass.
Kapitel 72
vari det tas en himla massa avsked.
Avskedsprocessen började redan på tisdagen den sista veckan, då vi tillsammans med ett 20-tal andra var ute och åt. Det var Yuka, en otroligt söt japanska, som annordnade eftersom hon snart skulle återvända till Japan. Middagen gick ut på att mängder av fat med olika traditionella rätter aställdes fram på bordet och sedan var det bara att plocka åt sig det man ville. Där fanns hela friterade fiskar och skaldjur med ben och fjäll/skal kvar, jamón ibérico -den torkade skinkan, trekanter av stark hårdost, räkor, fläsk i starka ostsåser mm (ingenting för vegetarianer med andra ord...). Till allt detta dracks det litervis av cerveza och tinto de verano (jag talar inte för mig själv;) ). Mycket tevlig kväll då vi träffade en hel del gamla klasskamrater som vi kunde säga hej då till och önska en god jul.
Resturangen vi åt på, vid floden. Dyr som bara den, ouch!
Den sista dagen i skolan bjöd vår konversationslärare Cinta oss på turrón och choklad och lektionen tillbringades med att bara sitta och prata och titta på youtubeklipp.
På kvällen gick vi ut och åt tillsammans med Chanho. Om man kikar hit igen om ett tag kanske jag har lagt till bilder på detta tillfälle och på de lustiga tapas som då förtärdes...
Farvälet av Sevilla togs på lördag morgon då vi åkte taxi till flygplatsen genom den fortfarande mörka staden. (Jag ringde faktiskt taxin, det var det ultimata slutprovet^^). Vi får se när jag åker tillbaka, men tillbaka ska jag! Någon som vill anställa mig som sin personliga guide på en resa dit?^^
Origamitranan som Yuka vek åt mig. Emma har en lila.
Avskedsprocessen började redan på tisdagen den sista veckan, då vi tillsammans med ett 20-tal andra var ute och åt. Det var Yuka, en otroligt söt japanska, som annordnade eftersom hon snart skulle återvända till Japan. Middagen gick ut på att mängder av fat med olika traditionella rätter aställdes fram på bordet och sedan var det bara att plocka åt sig det man ville. Där fanns hela friterade fiskar och skaldjur med ben och fjäll/skal kvar, jamón ibérico -den torkade skinkan, trekanter av stark hårdost, räkor, fläsk i starka ostsåser mm (ingenting för vegetarianer med andra ord...). Till allt detta dracks det litervis av cerveza och tinto de verano (jag talar inte för mig själv;) ). Mycket tevlig kväll då vi träffade en hel del gamla klasskamrater som vi kunde säga hej då till och önska en god jul.
Resturangen vi åt på, vid floden. Dyr som bara den, ouch!
Den sista dagen i skolan bjöd vår konversationslärare Cinta oss på turrón och choklad och lektionen tillbringades med att bara sitta och prata och titta på youtubeklipp.
På kvällen gick vi ut och åt tillsammans med Chanho. Om man kikar hit igen om ett tag kanske jag har lagt till bilder på detta tillfälle och på de lustiga tapas som då förtärdes...
Farvälet av Sevilla togs på lördag morgon då vi åkte taxi till flygplatsen genom den fortfarande mörka staden. (Jag ringde faktiskt taxin, det var det ultimata slutprovet^^). Vi får se när jag åker tillbaka, men tillbaka ska jag! Någon som vill anställa mig som sin personliga guide på en resa dit?^^
Origamitranan som Yuka vek åt mig. Emma har en lila.
Kapitel 71
i vilket jag visar något som jag glömt att jag inte visat!
Här är Plaza España som byggdes 1929 inför Ibero-Amerikanska utställningen. Det är jättestort, väldigt detaljerat och fyllat av traditionellt kakel.
Det finaste är att detta ställe användes som inspelningsplats för scener i Star Wars!
Här är Plaza España som byggdes 1929 inför Ibero-Amerikanska utställningen. Det är jättestort, väldigt detaljerat och fyllat av traditionellt kakel.
Det finaste är att detta ställe användes som inspelningsplats för scener i Star Wars!
Kapitel 70
vari Malin fortsätter att berätta lite saker trots att hon har kommit hem (!) Håll sedan utkik efter epilogen då bloggen avslutas...
Trots att vi studerade i fyra månader visade jag aldrig skolan. Det ska jag göra nu. Följ med oss på vägen till CLIC International, promenaden tar ungefär 20-25 minuter (beroende på hur bråttom man har...).
Vi lämnar vårt hem på Prosperidad.
Bakom muren ligger en idrottsplats.
Vår frukt- och grönsaksaffär.
Trianas huvudgata, San Jacinto
Varje morgon och varje eftermiddag har vi hälsat på en av gatuförsäljarna som alltid står på samma ställe. Han verkade uppriktigt ledsen när vi berättade att vi skulle åka hem. En trevlig morgonrutin! Här är gågatan som höll på att konstrueras i höstas men som blev klar i november någon gång.
Jag valde en väldigt fin morgon för dessa foton! Nu ska vi korsa floden Guadalquivir för att komma till Sevilla :)
Vy mot Triana.
Skolan är det rödrosa huset!
Skolans patio. Klassrummen är på våningarna över, runtomkring.
Trots att vi studerade i fyra månader visade jag aldrig skolan. Det ska jag göra nu. Följ med oss på vägen till CLIC International, promenaden tar ungefär 20-25 minuter (beroende på hur bråttom man har...).
Vi lämnar vårt hem på Prosperidad.
Bakom muren ligger en idrottsplats.
Vår frukt- och grönsaksaffär.
Trianas huvudgata, San Jacinto
Varje morgon och varje eftermiddag har vi hälsat på en av gatuförsäljarna som alltid står på samma ställe. Han verkade uppriktigt ledsen när vi berättade att vi skulle åka hem. En trevlig morgonrutin! Här är gågatan som höll på att konstrueras i höstas men som blev klar i november någon gång.
Jag valde en väldigt fin morgon för dessa foton! Nu ska vi korsa floden Guadalquivir för att komma till Sevilla :)
Vy mot Triana.
Skolan är det rödrosa huset!
Skolans patio. Klassrummen är på våningarna över, runtomkring.
Kapitel 69
I vilket det är busväder i Sevilla. Biusveder!
Det åskar. Det har det gjort till och från i flera dagar; under nätterna så att vi inte kan sova, när vi är ute på promenad i parken så att vi blir vettskrämda... Det är nära också, och vi ser blixtarna lysa upp hela rummet trots att vi just nu sitter i Emmas rum som har fönster ut mot pation (mini-innergården). Efter åskan kommer alltid spöregnet och ibland även hagel. Det är ett himla väder just nu, här i Sevilla. Att det skulle åska idag var dock väntat, det har varit över 20 grader. Faktiskt var det mycket varmare utomhus än inomhus.
(Och nej, här drar man tydligen inte ut internetjacket när det åskar^^) 
Krypa upp i säng med pepparkakor (de sista...)...
Kapitel 68
Vari visas bilder från Sevillas katedral.
Byggnaden är från början en moské som byggdes på 1100-talet, och tornet La Giralda är den gamla minareten. Först på 1400-talet, efter återerövningen, påbörjades ombyggnaden till en kristen helig byggnad men den moriska arkitekturen känns ändå igen. Här är ett gammalt inlägg om katedralens utsida. Här alltså, den största katedralen i världen (Peterskyrkan i Rom är en Basilika och ingen katedral):
Apelsinträdgården är en rest från den gamla moskén.
Byggnaden är från början en moské som byggdes på 1100-talet, och tornet La Giralda är den gamla minareten. Först på 1400-talet, efter återerövningen, påbörjades ombyggnaden till en kristen helig byggnad men den moriska arkitekturen känns ändå igen. Här är ett gammalt inlägg om katedralens utsida. Här alltså, den största katedralen i världen (Peterskyrkan i Rom är en Basilika och ingen katedral):
Apelsinträdgården är en rest från den gamla moskén.
Kapitel 67
Sevilla ur fågelperskektiv.
Nu har vi äntligen gjort slag i saken och besökt katedralen och klättrat upp i La Giralda. Det kommer det bilder på snart. Först utsiktsbilderna från tornet!
Staden med katedralen i förgrunden.
Real Alcazar, och till vänster tar Santa Cruz vid.
En typisk gata i Sevilla, uppifrån.
På andra sidan floden, Triana (och till höger en bit av tjurfäktningsarenan också).
Hamnen.
Vi bor rakt under
här, ungefär vid de höga bruna huset.
Nu har vi äntligen gjort slag i saken och besökt katedralen och klättrat upp i La Giralda. Det kommer det bilder på snart. Först utsiktsbilderna från tornet!
Staden med katedralen i förgrunden.
Real Alcazar, och till vänster tar Santa Cruz vid.
En typisk gata i Sevilla, uppifrån.
På andra sidan floden, Triana (och till höger en bit av tjurfäktningsarenan också).
Hamnen.
Vi bor rakt under
här, ungefär vid de höga bruna huset.
Kapitel 66
Los Remedios
Detta är en stadsdel som ligger ganska långt från centrum, och som främst består av större bostadshus. Den liger på samma sida av floden som Triana och är också ett arbetarkvarter.
Emma går omkring och fryser.
Det finns en bar på varenda hörna.
Affärsgatan.
Här ligger även det (nu tomma) området som i april förvandlas till festplatsen, under Feria de Abril. Då byggs det upp ett helt kvarter, med egna gator och hus, här dit hela Andalusiens befolkning kommer för att dansa och dricka cerveza. Det hela påminner om Tysklands Oktoberfest, efter vad jag hört.
Detta är en stadsdel som ligger ganska långt från centrum, och som främst består av större bostadshus. Den liger på samma sida av floden som Triana och är också ett arbetarkvarter.
Emma går omkring och fryser.
Det finns en bar på varenda hörna.
Affärsgatan.
Här ligger även det (nu tomma) området som i april förvandlas till festplatsen, under Feria de Abril. Då byggs det upp ett helt kvarter, med egna gator och hus, här dit hela Andalusiens befolkning kommer för att dansa och dricka cerveza. Det hela påminner om Tysklands Oktoberfest, efter vad jag hört.
Kapitel 65
När andra ljuset brinner
vi julklappar syr
alla bakar kakor
och har ett fasligt styr
Nu ska Emma och jag titta på Mysteriet på Greveholm och dricka den sista glöggen. Mys!
vi julklappar syr
alla bakar kakor
och har ett fasligt styr
Nu ska Emma och jag titta på Mysteriet på Greveholm och dricka den sista glöggen. Mys!
Kapitel 64
Vari visas lite bilder från "Sevillas centrum", det enda stället i innerstan med lite högre och lite modernare hus.
Ovan den största shoppinggatan Calle Sierpes, där julkänsla går att finna på kvällarna när det blir mörkt, det är mycket folk i rörelse och det lyser från alla pyntade skyltfönster. Dock har de inte tänt julbelysningen över gatan än här... Lite diagongränden över det hela tycker jag^^
Nedan; Emma framför vår absoluta favoritklädaffär Stradivarius. En av alla hundratals försäljare av rostade kastanjer syns i bakgrunden.
Nedan syns El Corte Inglés, ett av kedjans många gigantiska varuhus i Sevilla. Det är det absolut lyxigaste varuhuset i staden och man kan köpa i princip vad som helst där; kläder, skor, mat, parfymer, böcker och övrig media etc etc.. Vi nöjer oss med att köpan grovbröd här. I mitten skymtar en av Sevillas många kyrkor. Svänger man in på vägen åt vänster (på bilden) kommer man till vår skola.
Bageri... eller Pastelería snarare.
Ovan den största shoppinggatan Calle Sierpes, där julkänsla går att finna på kvällarna när det blir mörkt, det är mycket folk i rörelse och det lyser från alla pyntade skyltfönster. Dock har de inte tänt julbelysningen över gatan än här... Lite diagongränden över det hela tycker jag^^
Nedan; Emma framför vår absoluta favoritklädaffär Stradivarius. En av alla hundratals försäljare av rostade kastanjer syns i bakgrunden.
Nedan syns El Corte Inglés, ett av kedjans många gigantiska varuhus i Sevilla. Det är det absolut lyxigaste varuhuset i staden och man kan köpa i princip vad som helst där; kläder, skor, mat, parfymer, böcker och övrig media etc etc.. Vi nöjer oss med att köpan grovbröd här. I mitten skymtar en av Sevillas många kyrkor. Svänger man in på vägen åt vänster (på bilden) kommer man till vår skola.
Bageri... eller Pastelería snarare.
Kapitel 63
Vari Malin julpysslar.
Inte riktigt som hemma... men vad gör man inte.
Kapitel 62
Vari det regnar i Sevilla... en hel vecka. Men nu är det fint igen.
Denna fina syn får kompensera för den föregående översvämningen under vårt matbord...
Denna fina syn får kompensera för den föregående översvämningen under vårt matbord...
Kapitel 61
Lite fler husbilder, här är vår takterass. Sådana finns på nästan alla hus, även i centrum. De har samma funktion som en innergård i svenska hus. Här häger vi tvätt...
Detta är vårt Triana:
Detta är vårt Triana:
