Kapitel 52
Cádiz, parte uno!
Trots att vi steg upp samma tid som vi alltid för var vi otroligt trötta, frusna och sega på morgonen. Det är något psykologiskt med helger, man ska ha sovmorgon, man har inte bråttom...
... men bråttom fick vi minsan, efter att vi brett klart alla våra mumsiga lunchmackor, och det blev språngmarsch både till buss och sedan tåg. Bättre blev det ju inte av att vi på bussen insåg att vårt tåg gick enhalvtimme tisdigare än vi räknat med... Tur att vi lyckades övertala en man att vi skulle få köpa biljetter i fel biljettlucka, rápido, rápido!
Tågresan, för visst kom vi med, tog 1h och 45 minuter genom brunbrända åkrar och bomullsfällt. Cádiz ligger på en halvö i Atlanten, sydväst om Sevilla.
Ja.. vad kan jag säga. Cádiz är motsägelsernas stad. Här varvas sjaskiga förorter med en idyllisk gammal stadskärna, brända landskap med öppet hav. Det som gör Cádiz så speciellt är dess ålder. Mycket talar nämligen för att det ä'r Europas äldsta stad, grundad av Fenicierna under 1100-talet före kristus. Under en vandring i staden gör man alltså en resa genom 3 årtusenden! Staden, som sägs ha grundats av Herkules själv, har varit i kartagiska, rommerska och moriska händer, bortsätt från de spanska innehavarna och alla har de lämnat spår efter sig i stadens utformning och själ.
Det mesta som finns att se idag kommer dock från 1500-talet och frammåt, vilket är lite synd. Jag hade väntat mig lite mer Rom-känsla, där man kan vandra omkring i tusenårig historia. Men jag antar att man inte ska jämföra saker med Rom... Det enda som egentligen blivit oförändrat här är det strategiska läöget vid havet, vilket gjort staden till en mycket erfaren hamnstad. Hit anlände de feniciska sjöfararna (med köl!... det är ungefär så mycket jag mins om fenicierna sedan skolan..hm.), här ankrade moriska farkoster, här ankom varor från Nya Världen. Även idag är Cádiz hamn livlig och viktig.
"Staden som sprakar av afrikanskt ljus" enligt Laurie Lee, "Den vackraste stad jag skådat" enligt Lord Byron. Här är Cádiz:
Havspromenaden på ena sidan, vy över Cádizbukten.
Havspromenaden på andra sidan udden, med katedralen i bakgrunden.
Julpalmer!
Mer bilder sen, tror jag minsan... Fortsättning följer.
Trots att vi steg upp samma tid som vi alltid för var vi otroligt trötta, frusna och sega på morgonen. Det är något psykologiskt med helger, man ska ha sovmorgon, man har inte bråttom...
... men bråttom fick vi minsan, efter att vi brett klart alla våra mumsiga lunchmackor, och det blev språngmarsch både till buss och sedan tåg. Bättre blev det ju inte av att vi på bussen insåg att vårt tåg gick enhalvtimme tisdigare än vi räknat med... Tur att vi lyckades övertala en man att vi skulle få köpa biljetter i fel biljettlucka, rápido, rápido!
Tågresan, för visst kom vi med, tog 1h och 45 minuter genom brunbrända åkrar och bomullsfällt. Cádiz ligger på en halvö i Atlanten, sydväst om Sevilla.
Ja.. vad kan jag säga. Cádiz är motsägelsernas stad. Här varvas sjaskiga förorter med en idyllisk gammal stadskärna, brända landskap med öppet hav. Det som gör Cádiz så speciellt är dess ålder. Mycket talar nämligen för att det ä'r Europas äldsta stad, grundad av Fenicierna under 1100-talet före kristus. Under en vandring i staden gör man alltså en resa genom 3 årtusenden! Staden, som sägs ha grundats av Herkules själv, har varit i kartagiska, rommerska och moriska händer, bortsätt från de spanska innehavarna och alla har de lämnat spår efter sig i stadens utformning och själ.
Det mesta som finns att se idag kommer dock från 1500-talet och frammåt, vilket är lite synd. Jag hade väntat mig lite mer Rom-känsla, där man kan vandra omkring i tusenårig historia. Men jag antar att man inte ska jämföra saker med Rom... Det enda som egentligen blivit oförändrat här är det strategiska läöget vid havet, vilket gjort staden till en mycket erfaren hamnstad. Hit anlände de feniciska sjöfararna (med köl!... det är ungefär så mycket jag mins om fenicierna sedan skolan..hm.), här ankrade moriska farkoster, här ankom varor från Nya Världen. Även idag är Cádiz hamn livlig och viktig.
"Staden som sprakar av afrikanskt ljus" enligt Laurie Lee, "Den vackraste stad jag skådat" enligt Lord Byron. Här är Cádiz:
Havspromenaden på ena sidan, vy över Cádizbukten.
Havspromenaden på andra sidan udden, med katedralen i bakgrunden.
Julpalmer!
Mer bilder sen, tror jag minsan... Fortsättning följer.
Kommentarer
Postat av: Elli
Vad underbart det verkar! Jag själv har inte sett mer av havet än den grunda kamofloden som slingrar sig genom Kyoto... Avis!! (PS: När ni kommer hit får vi åka till havet!!DS)
Trackback
