Kapitel 57
Triana
Det finns Sevilla, och så finns det Triana. Standardskämtet går ut på att Triana är en egen republik, avgränsad bå båda sidorna av floden, med sina egna lagar och traditioner. Ännu idag, trots att flera broar förbinder stadsdelen med övriga Sevilla talar man ofta om "Triana och Sevilla", "Sevillanos och Trianeros". Det är helt enkelt inte samma sak. Med andra ord är Emma och jag inte äkta Sevillabor, men desto mer Trianeros.
Jul i Triana...
En gång i tiden var stora delar av Triana hamnkvarter och många Trianeros var sjömän. Stora fartyg kunde segla uppför Guadalquivir och anlägga där dagens Calle Betis ligger (där områdets alla uteställen nu finns). Baksidan av denna närhet till floden var de stora översvämningar som ofta inträffade och fick hela Triana att bli en enda stor bakterieodling. Under pestepedimier dög eller flydde nästan hela stadsdelens befolkning.
Utsikt mot Triana.
Enda fram till 1852, då Puente de Isabel II uppfördes, tog man sig till och från Triana med båt, det fanns en särskild transportfärja. Bron är Sevillas äldsta, då de flesta andra inte konstruerades för än till Världsutställningen 1992.
På ena sidan huvudgatan San Jacinto ligger keramikkvarteren med sina många kakelbutiker och tillverkningsställen. Är det något som Triana är känt för så är det keramik, det har tillverkats påplatsen ända sedan det romerska imperiets tid. Detta är treditionellt sätt det kristna området.
På andra sidan (vår sida) ligger zigenarkvarteret. Härifrån kommer alla Sevillas mest framgångsrika flamencodansare och tjurfäktare. Man brukar tala om den trianska skolan, som är ett helt annat sätt att dansa/tjurfäkta än i Sevilla. Ett tecken på områdets zigenska befolkning sägs vara de Jesus och Mariaskulpturer i kyrkorna som är mörkhyade tillskillnad från de onaturligt bleka figurerna i Sevillas övriga kyrkor...
Här ligger Iglesia de Santa Ana, som är en av Sevillas allra äldsta kyrkor och den föredetta katedralen.
Vid Puente de Triana (Isabel II) ligger Mercado de Triana som varje förmiddag erbjuder mängder av olika matvaror; frukt och grönsaker, kött, fisk, torkad frukt, kryddor, nötter... Saluhallen är byggd ovanpå resterna från Castillo de San Jorge, en fästning från tiden för den kristna återerövringen av Andalusien. När Sevilla var tryggat användes borgen sedan som högkvarter för Inkvisitionen. Här fängslades, torterades, dömdes och avrättades konverterade judar som inte riktigt tillfredställde kyrkan... Idag finns här, förutom endel borgrester, en utställning som syftar till att öka religiös och etnisk tolerans.
Vad mer kan jag säga om Triana... Jag tycker om att bo här. Det är inte trafikerat eller högljutt som i övriga Sevilla, men minst lika fullt av folk oavsett tid på dygnet. Det är avslappnat, oftast alldeles fritt från turister och här finns allt man behöver. Ingen annan stans finns det så mycket mataffärer, vi har sex-sju stycken innom max 10 minuters promenadavstånd. Vi har en fin park mycket nära. Här finns många billiga barer och tapasställen. Det är ett arbetarkvarter med mycket blandade sorters byggnader och kvarter, men det känns väldigt genuint och traditionellt. Man kännes sig alltid trygg här. Jag trivs med andra ord^^
Det finns Sevilla, och så finns det Triana. Standardskämtet går ut på att Triana är en egen republik, avgränsad bå båda sidorna av floden, med sina egna lagar och traditioner. Ännu idag, trots att flera broar förbinder stadsdelen med övriga Sevilla talar man ofta om "Triana och Sevilla", "Sevillanos och Trianeros". Det är helt enkelt inte samma sak. Med andra ord är Emma och jag inte äkta Sevillabor, men desto mer Trianeros.
Jul i Triana...
En gång i tiden var stora delar av Triana hamnkvarter och många Trianeros var sjömän. Stora fartyg kunde segla uppför Guadalquivir och anlägga där dagens Calle Betis ligger (där områdets alla uteställen nu finns). Baksidan av denna närhet till floden var de stora översvämningar som ofta inträffade och fick hela Triana att bli en enda stor bakterieodling. Under pestepedimier dög eller flydde nästan hela stadsdelens befolkning.
Utsikt mot Triana.
Enda fram till 1852, då Puente de Isabel II uppfördes, tog man sig till och från Triana med båt, det fanns en särskild transportfärja. Bron är Sevillas äldsta, då de flesta andra inte konstruerades för än till Världsutställningen 1992.
På ena sidan huvudgatan San Jacinto ligger keramikkvarteren med sina många kakelbutiker och tillverkningsställen. Är det något som Triana är känt för så är det keramik, det har tillverkats påplatsen ända sedan det romerska imperiets tid. Detta är treditionellt sätt det kristna området.
På andra sidan (vår sida) ligger zigenarkvarteret. Härifrån kommer alla Sevillas mest framgångsrika flamencodansare och tjurfäktare. Man brukar tala om den trianska skolan, som är ett helt annat sätt att dansa/tjurfäkta än i Sevilla. Ett tecken på områdets zigenska befolkning sägs vara de Jesus och Mariaskulpturer i kyrkorna som är mörkhyade tillskillnad från de onaturligt bleka figurerna i Sevillas övriga kyrkor...
Här ligger Iglesia de Santa Ana, som är en av Sevillas allra äldsta kyrkor och den föredetta katedralen.
Vid Puente de Triana (Isabel II) ligger Mercado de Triana som varje förmiddag erbjuder mängder av olika matvaror; frukt och grönsaker, kött, fisk, torkad frukt, kryddor, nötter... Saluhallen är byggd ovanpå resterna från Castillo de San Jorge, en fästning från tiden för den kristna återerövringen av Andalusien. När Sevilla var tryggat användes borgen sedan som högkvarter för Inkvisitionen. Här fängslades, torterades, dömdes och avrättades konverterade judar som inte riktigt tillfredställde kyrkan... Idag finns här, förutom endel borgrester, en utställning som syftar till att öka religiös och etnisk tolerans.
Vad mer kan jag säga om Triana... Jag tycker om att bo här. Det är inte trafikerat eller högljutt som i övriga Sevilla, men minst lika fullt av folk oavsett tid på dygnet. Det är avslappnat, oftast alldeles fritt från turister och här finns allt man behöver. Ingen annan stans finns det så mycket mataffärer, vi har sex-sju stycken innom max 10 minuters promenadavstånd. Vi har en fin park mycket nära. Här finns många billiga barer och tapasställen. Det är ett arbetarkvarter med mycket blandade sorters byggnader och kvarter, men det känns väldigt genuint och traditionellt. Man kännes sig alltid trygg här. Jag trivs med andra ord^^
Kommentarer
Postat av: Louise
Oh, det ser fantastiskt vackert ut!
Dock ser det lite.. fel (?) ut med julskyltningen på en solstrålande gata sådär men.. ja.. jul är ju inte lika med snö överallt.
SNART FÅR NI SE SNÖ IGEN!! Hur känns det?
(Okej, jag är trött och ja.. underliga kommentarer..)
Postat av: Mormor
Du ville ha frågor om Espana.Märks det att det är första advent.I Torrevieja hade de en enorm krubba som de byggde upp på en plaza. Är det så även i Sevilla.Vilka traditioner har de i hemmen?Förstår att du trivs i Triana. Roligt att få läsa om och se fina bilder på "era" kvarter. Kramar från oss.
Postat av: Elli
Det är lite sagostad över det hela! Önskar att jag kunde hälsa på!!
Trackback
