Kapitel 30
I vilket vi upptäcker det katolska spanien.
I går bestämde jag mig för att ta en kvällspromenad i vårt kvarter, men jag han inte komma mer än utanför dörren för än jag möttes av en hel skock med folk och dundrande trummor. En procession! Sedan vi kom till Sevilla har vi sett tre sådana, men den här var extra rolig eftersom den passerade förbi vår egen gata. Där fanns det typiska, stora, bärbara "altaret", en mänd bärare med tygstycken för ögonen, unga pojkar i särkar som gick och eldade rökelse...
... en stor orkester som marscherade och spelade
... Jesús tronade på topen
... Sen började det att regna. Och det vore ju oanständigt att låta världens frälsare blöta ned sig om kläderna...
I går bestämde jag mig för att ta en kvällspromenad i vårt kvarter, men jag han inte komma mer än utanför dörren för än jag möttes av en hel skock med folk och dundrande trummor. En procession! Sedan vi kom till Sevilla har vi sett tre sådana, men den här var extra rolig eftersom den passerade förbi vår egen gata. Där fanns det typiska, stora, bärbara "altaret", en mänd bärare med tygstycken för ögonen, unga pojkar i särkar som gick och eldade rökelse...
... en stor orkester som marscherade och spelade
... Jesús tronade på topen
... Sen började det att regna. Och det vore ju oanständigt att låta världens frälsare blöta ned sig om kläderna...
Kommentarer
Postat av: Olivia
HAHAHAHA. Alltså... charming!
Postat av: Lena
Åh det är roligt med processioner! Har deltagit i några i Lanjaron i Sierra Nevada. Alla går man ur huse och figurerna är just - charmiga.
Trackback
